Panikångest och social fobi

Panikångest är relativt vanligt. Ungefär 20 procent av befolkningen kommer någon gång under sina liv drabbas av en panikångestattack. Panikångest debuterar ofta i 15-20 års åldern. Det finns en koppling mellan panikångest och social fobi.

Rädslan för att få en panikattack på en offentlig plats kan få oss att undvika att gå ut.
Rädslan för att få en panikattack på en offentlig plats kan få oss att undvika att gå ut.

Att få en panikångestattack är en otroligt obehaglig upplevelse. Inte minst för att ångesten kan komma så plötsligt utan att den drabbade kan koppla ihop den till någon specifik händelse.  Eftersom det inte finns något tydligt samband mellan situation och den överväldigande känslan av ångest händer det att den som lider av panikångest utvecklar en irrationell rädsla till platsen eller situationen som han eller hon befann sig i när attacken kom.

En fobi för att befinna sig i ett köpcentrum, på en idrottsarena eller någon annan plats kan då uppträda. Den som har panikångest kan helt eller delvis sluta besöka platser som han eller hon tror kan trigga igång en attack. Ett beteende som ofta bara förvärrar symtomen.

Ångest är paradoxalt nog en funktion som finns där för att skydda oss människor. Musklerna spänns, hjärtat slår snabbare, vi utsöndrar adrenalin och stresshormoner, allt för att vi ska vara redo att fly en hotande fara. Problemet blir när det inte finns någon fara att fly ifrån. Då upplevs de kroppsliga reaktionerna som obehagliga och kan framkalla just känslan av panik.

Du som vill kan läsa mer om vad som händer i hjärnan vid ångest på vår sida om amygdala. 

Vanliga symtom vid en panikångestattack är:

  • Hjärtklappning
  • Svårigheter att andas
  • Svettningar i handflatorna, på fotsulorna och under armarna
  • Känslan av en klump i halsen eller magen
  • Torrhet i munnen
  • Yrsel
  • Diarré
  • Behovet av att kissa oftare än vanligt
  • Svaghet i musklerna, darrningar eller skakar.

När de här symtomen uppkommer är det lätt att försöka bli kvitt den obehagliga känslan så snabbt som möjligt. Tyvärr kommer det agerandet lära hjärnan att det faktiskt finns något att vara rädd för. Därför är det bättre att försöka stå ut, andas djupt och långsamt och vänta tills det går över. För det går över. Efter cirka tio minuter kommer din kropp förstå att faran inte var verklig och stänga av fight and flight systemet.

En annan sak som kan vara bra att tänka på om du drabbas av en panikångestattack är att inte andas snabbt. Många som lider av ångest lever under den falska tron att de får i sig för lite luft, trots att de egentligen är tvärtom. När du får panik och andas fortare får du så mycket syre i blodet att det ökar känslan av yrsel.

Panikångest blir ofta början av en ond cirkel. Rädslan för att få en ångestattack leder till att du undviker sådant som du i vanliga fall tycker om. Vissa som drabbas tror att de lider av en fysisk sjukdom och är rädda för att de ska dö. Andra utvecklar en skräck mot attackerna i sig och över känslan att ha förlorat kontrollen.

För att minska de obehagliga känslorna kan den som har panikångest börja dricka eller missbruka andra droger. Självskadande är ett annat sätt att försöka ta tillbaka kontrollen över sitt liv.

Rädsla är en stark och obehaglig känsla, men känslan i sig är inte farlig.
Rädsla är en stark och obehaglig känsla, men känslan i sig är inte farlig.

Det finns alltså många negativa effekter med panikångest, och det är fruktansvärt för den som drabbas, men det finns också mycket bra hjälp att få. KBT har visat sig vara mycket effektiv för den som lider av panikångest. Idag finns också en rad självhjälpsprogram på nätet.

Motion, mindfulness, att vara utvilad och att försöka tänka på att ångesten inte är farlig är några av sakerna som du kan göra för att må bättre.

Ett bra förstasteg är att berätta för en vän eller någon annan i din närhet. Du är inte konstig eller ensam. En av fem personer har samma problem som dig. Har du frågor om panikångest eller annan ångest kopplad till social fobi är du varmt välkommen att höra av dig.